På löpsidan jobbar jag varannan gång intervall, varannan gång öka på distansen lite. Jag är inte upp i min normala mängd på långa vägar och det är som det ska. Kroppen vet vad den ska göra. Öka långsamt. Det är en bra övning i att inte klanka ner på mig själv.
På styrkesidan har jag hittat ett jätteintressant program. Två huvudövningar varje gång (Marklyft och miltärpress, knäböj och chins, bänk och pullups) men värma upp sedan maxa tre repetitioner följt av att ta av ganska mycket vikt och köra 4×10. Nästa vecka blir det 4 rep på max och veckan efter det 5, sedan höja vikten lite och gå tillbaka på 3 rep. Osv, tanken är att jag ska få bra styrkeutveckling!
Jag har verkligen nytta av många års löpning i styrketräningen. Till viss del för att det behövs kondis i styrkan med, men mest för att jag som långdistansare vant mig vid att hålla mig till planen även när jag inte är på topp, när det regnar, när det är fler dåliga pass än bra, när det känns som att springa i sirap. Vad som händer, sluta inte! Belöningen kommer. Efter passet i form av endorfiner och om inte idag så snart, när det kommer ett pass när allt bara flyter!
Så imorgon överkropp och på lördag 9 km löpning.