Allmänt, Projekt

Arma moder

11 september, 2017

Vad jag och min mor hittar på när vi umgås vet ni väl redan? Det finns två val, dricka vin eller gå på loppis. Att gå på loppis är nog roligast. 

Vi kollar på Ernst, instagram och Pinterest och sen när vi går där på loppisen luftar vi våra nya idéer. Som att man kan göra lampor av rivjärn, det ska jag göra. 

Vi var alltså på loppis igår. Jag fyndade som bara den, tre rivjärn, en grön matavfallshållare(?), en sockerskål, kopparskål, en hel säng och en papppåse för 40:- som man fick fylla. Vi hittade några fina vägglampor men när jag hade vridit på dom fem gånger insåg jag att jag inte hade nån plats för dom. Mamma tog dom. 

Jag hittade en bild på Pinterest där man hade satt en kaffekopp som skärm, och det är mitt nya projekt. Jag hade en lampa i garderoben som jag tyckte skulle bli skitbra, det blev det inte för det gick inte att ta av skärmen. Trist. Så skickade mamma att hon spraymålat lamporna, och då fick jag en snilleblixt!En kaffekopp här! Så jag skickade till henne att hon kunde sätta en kaffekopp på, och fick den här bilden tillbaka..Suck mamma. 

Jag

Fick beröm av en engelskman

8 september, 2017

Har jag berättat om den gången, för 12-15 år sen, när polacken skulle köpa ägg?

Jag jobbade i affären, och på den tiden hade vi ett par minkfarmer runt byn, det var bara polacker som jobbade där. Det såldes mest öl och bröd men så en gång, skulle en man och en kvinna köpa ägg. Det är en liten affär och vi hade liten plats för äggen. Det löstes som så att vi endast sålde 6-pack, 12-pack och hela flak – 30 stycken. 

Den här mannen och kvinnan kunde inte läsa skylten och letade upp en fruktpåse och stoppade ner 4 ägg i. Nu ska jag alltså försöka förklara detta för dom, med min fantastiskt dåliga engelska. ”We dont sell egg in löcwikt, you have to take a fack”. Dom tittade på mig, och på varandra, och jag fick gå fram och visa, och ge dom ett 6-pack i stället. 

Det var inte förrän jag kom hem och berättade detta för Morgan jag förstod vad jag sagt. You have to take a fack. Säg det en gång. 

Nu har vi engelskmän i byn. Jag vet inte var dom jobbar egentligen, men dom är ett helt gäng och har stegar och grejer på taket på bilen. Så kom dom, och frågar om jag pratar engelska. Jag gillar det INTE och svarar alltid lite. Mange är ingen hjälp där för han är om möjligt sämre än jag. Men jag tar upp beställningen och mannen säger till mig att jag är bra på engelska. Snäll kille, tänker jag. 

Dom har handlat varje dag i några dagar nu och han kommer i eftermiddag igen, lägger sin beställning, och sen säger han (på engelska då men det skriver jag inte för jag kan fan inte stava heller) att jag är väldigt bra på engelska. Jag svarar att det var snällt sagt men det är jag inte. Jo det är du, har du bott i England? Jag blir förvånad för jag hör ju själv hur det låter när jag svarar, alltså, vad heter dressing på engelska? Jag använder svengelskan.. Han berättar att han själv pratar så snabbt att folk inte förstår honom, men jag förstår ju allt han säger, och det tyckte han var väldigt bra. 
Jo. Det var ju roligt att han sa det till samma person som bad några att ligga i affären några år tidigare. 

Utställning, Valpen

Kommunens vackraste hund

4 september, 2017

Som befarat – jag är nere på jorden igen. Aska gick hela tiden i ringen, och det var det som var målet egentligen. Det var en enda gång hon stannade till, men jag räddade situationen innan nån märkte det. Jag kom på den ömma punkten, det är att jag håller kopplet rakt upp. Fråga mig inte varför, men så var det, och då var det ju tur att jag köpt ett kort koppel på utställningen i Degeberga som jag kunde ha nere utan att hon snodde in sig i det. 

Men hur det än är hade det varit roligt med rosetter. Och jag fattade rätt snabbt att det inte skulle bli så. Vi ställde mot Fifty denna gången också, vi var först. Jaha, sa domaren, då blir det ett hederspris här. Ringsekreteraren stoppade henne och så gick dom vidare till Fifty och det blev hon som vann. Jag fick ett hederspris. Det som är liiite störigt är att vi nu gick i samma åldersklass som Göran (gör han?) och det blev nu en tävling om bästa valp och bäst i motsatt kön. Göran är ju snygg och han kan behålla den där rosa rosetten, för det har jag två redan. Men bäst i motsatt, BIM, var en grön rosett, och den hade jag väldigt gärna velat ha. 

Lite besviken på min korta tid i ringen såg jag en skylt, kommunens vackraste hund, och jag tänkte köpa mig extra tid i ringen. Det kostade 40 pix och dom enda kriterierna var att man skulle bo i kommunen, och det gör ju jag! Så jag anmälde. När jag kom tillbaka till Linda och Sussie berättade jag vad jag gjort och dom bara, duuuu, du bor nog inte i kommunen.. Inte? Ligger inte Hässleholm i Kristianstads kommun? Jag fick inte ens googla det, och dom snackade nåt om blond? Jag skämdes för mycket för att gå tillbaka och avanmäla mig. Nu stod jag i ringen och hoppades på att INTE gå vidare istället. Det gjorde jag inte ändå. 

Domaren Hanna Persson (kände igen henne som fasen, och efter forskning på Facebook inser jag att vi har gemensamma vänner och jag har säkert träffat henne nån gång) var en fantastisk domare, väldigt vänlig och hjälpte nybörjarna. Jag hörde nåt om hångelvänlig..? Men hon gillade inte min hund. Och så är det ju, vissa gillar vissa inte. Men hon gillade Göran, a lot! Först Bir valp, sen Grupp 1 och så avslutningsvis Best in show 1! Det är bra!

Nu känner jag mig hyfsat färdig med denna typen av utställningar, vi har provat på både vind, regn och sol. Nu tänker jag att vi ska öva på inomhusutställningar och i ridhus. Spännande!

Valpen

Hej..

2 september, 2017

Nu blev det så där jättelängesen igen. Mycket har hänt – Rocky har haft tjej på övernattning, jag har börjat på kurs på annan hundskola, visat upp fjaset på sjukhuset, och haft date med min svärfar. Men idag är tankarna på utställningen i Hässleholm imorgon. 
Jag har ju haft gott självförtroende efter utställningen i Degeberga, så jag tänkte liksom bara åka dit och ställa. Men så anordnade Lisa utställningsträning i onsdags och vi åkte dit. Aska var väl ungefär lika dryg som vilken 6-månaders valp som helst när vi kom dit, och det var bara att träna på. Hon lät som en häst och hispade, men det känns liksom helt normalt. 

Så ställde vi upp för vår ”utställning” och så skulle vi börja gå i ringen. Tvärstopp! Aska slängde sig platt och tog värsta snälla-slå-mig-inte positionen. What!? 

Kommer ni ihåg att jag sa att hon inte ville gå plötsligt i finalen i Degeberga? Exakt så. 

Hunden slänger sig, försöker fly, och absolut vägrar gå. Där står typ alla staffe-människor som jag ser upp till, och det ser ut som min hund är skiträdd för mig. 

Jag springer till bilen, hämtar både vanligt halsband och sele. Skit samma vad hon går i, bara hon går. Men inte!

Aska har bestämt att nåt är skit med det här och bara slutar. Min uppfödare tar Aska och kommer fram till att antagligen har kopplet irriterat henne på nåt vis, och hon tränar på att kopplet får slänga, och det går bra. Vi tar en runda till och hon springer med, tills jag ska belöna henne – då kastar hon sig ner igen. 

Vad är det här? Jag åkte hem, så jäkla ledsen för att en sån litet dålig erfarenhet på förra utställningen gör henne så här. Och ledsen för att jag tror att folk tror att jag slår henne. Det gör jag inte (om nån undrade..?). 

Så nu har vi övat hemma. Dagen efter gick det bra, igår gick det inte bra alls. Hon tvärstannade på gräsmattan och vägrade gå en meter. Idag gick det bra igen och följer vi statistiken går det inte bra imorgon. 

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är. Är det kopplet? Då har jag flera jag tränat med och det är ingen skillnad. Är det halsbandet? Även där har jag flera. Det kan vara mitt sätt att vara, för jag ändrar på mig när jag ställer ut eller tränar. Men denna veckan har jag belönat som på utställning och jag känner inget samband där heller. 

Det kan vara en idé hon fått också. Då hoppas jag den går över snabbt. Önska oss lycka till imorgon, och då menar jag att ni ska hålla tummarna för att hon ens går i ringen. Syns det att vi har katt?

Hundskolan, Hundträning

En annan Hundskola 

21 augusti, 2017

Idag skulle hundskolan börjat. Men så blev det inte. Min Lotta blev allvarligt och akut sjuk. Min bästa Lotta, som jag saknat hela sommaren och längtade efter att få träffa idag. 

Hundskolan är lagd på is tills hon mår bättre. Och hon ska ha den här tiden att repa sig, så länge hon behöver. 

Och jag har en valp, som måste gå kurs. Jag hade plan på att köra nån kurs själv med bekanta, just för att få störningen av andra. Men jag insåg att det var ingen bra idé. Känner jag mig själv hade jag snart bundit upp Aska för att gå runt och hjälpa mina bekanta. När det egentligen skulle vara för Askas skull. 

Så jag sökte på nätet, Hundskola Kristianstad. Det kom upp 3 bruksklubbar, och det är jag inte intresserad av. Sen kom det en i Åhus där man tränade på typ samma saker som bruks, plus att man hade teori om ledarskap. Ledarskap. Är inte det väldigt 70-tal? Är jag så anti bara genom att läsa en text är det inte lönt att anmäla sig. 

Morgan drog upp såna jag gått på innan, och då kom jag på att jag följer en tjej som har två staffar på instagram, och jag har sett att hon håller kurser. Jag hade sån tur att hon har kursstart 29/8 och jag anmälde direkt. 

Jag har skrivit till henne och hon verkar ha samma hundtänk som jag. Och det är ju skönt. Så man slipper gå och reta sig..

Jag hade faktiskt tänkt att fråga er om ni hade nån Hundskola att rekommendera? Och det kan ni ju göra ändå, alla kurser ger erfarenhet. Vad och var har ni gått? Bra hundtänk? Trevlig instruktör? Vettigt pris? Tokig valp som behöver lära sig massor!

Allmänt, Utflykt

Fynd fynd fynd!

20 augusti, 2017

Vi åkte till everöd på loppis idag. Bara jag och mamma vilket betyder att vi kunde kolla på ALLT utan att bli störda. 

Jag började vid möblerna men där fanns inget alls som var i min smak, och inte inom mina kriterier heller för den delen. 

Men ni ska veta att jag fyndade ändå! Ett dammsugarmunstycke, ni vet världens bästa som man hade på tv-shop för en massa år sedan, och en rulle med sånt där gamla brukar ha under stolsdynorna för att dom inte ska kasa omkring – 10:- Jag kommer inte ihåg vad jag skulle ha kasgrejet till men jag kommer säkert på det och hade jag inte köpt hade jag retat mig. Jag hittade såna där små gafflar till oliver och dyligt, 12 st, en padda i betong och så såg jag att nån hade tag i ett dassalock och jag bara hoppades att hon skulle lägga det ifrån sig så kag kunde ta det. Jag var blixtsnabb! Ett original från ifö i oanvänt skick, kvar i paketet – 10:- för dessa tre saker. Bara dassalocket kostar flera hundra och det vet jag för jag ville köpa ett nytt. 

Min gamla chef Mattias sålde skor och han vet ju precis min stil! Det blev ett par converse, två par sandaler och det har jag också letat efter hela sommaren, och ett par svarta stövletter – 19:-

Vi stod bland kläderna i ösregn och alla jag hittade som jag gillade var för stort, så det fick jag skicka över till mamma. Fortsätter jag i den här takten kan jag snart köpa dom av henne. 

Vi kände oss nöjda med våra fynd och skulle precis gå när jag ser en skylt, pelargon 5 st 50:- Och tja, jag hade bara slösat 39:- på hela loppisen så blommor kunde jag ju köpa. Jag plockar ihop 5, säljaren lägger till en som hon tyckte passade i färgerna och billigare än 6 för 50:- kan man nog inte hitta! Riktigt glad över mina fynd idag!

Min förstfödde, Motion

Lördag

19 augusti, 2017

Jag hade precis vaknat när telefonen ringer. Jag får ett besked som chockar mig så pass att jag inte vet vad jag ska säga till personen som ringer. Det var inga bra besked och jag hoppas snart kunna prata med personen det gäller. 

Men innan det ringde hann jag väga mig, och my gosh vad jag har släppt mig själv sen jag bytte jobb. Firade 1 år häromdagen förresten. Jag väger 3 kilo mer än vad jag tillåtit mig själv, och jag vet att det beror på hamburgare och pommes. Du kanske inte tycker att det är nån Big deal, men det är inte så att jag gått upp 3 kilo på ett år, utan det är mer. Men jag vill inte väga mer än ett visst antal kg och det gör jag. 

Så jag snörade på mig springskorna, snus och lypsyl i bakfickan och gav mig ut på gåtur. Jag fick snabbt feeling idag och började springa. Jag har fått mycket bättre kondition sen jag slutade röka (2 år sedan) och jag har tydligen skaffat mig nån slags teknik under tiden (23 månader) jag vilat mig i form. Det kändes riktigt bra, långa och starka steg, och jag tänkte på Linnea hela tiden som sprang ultravasan på 45 km idag. Jag var snabb som en vessla tills… jag såg en kantarell. Jag skulle bara snabbt se om det fanns fler, och det fanns massor! Paus på runkeeper och det var väl en jäkla tur att jag stoppat en bajspåse i brallan just in case of, ja jag vet inte..? Om jag skulle hitta en svamp kanske?

Efter det gick det inte lika bra och jag hade totalt tappat mitt steg och det kändes precis som då för 2 år sen, att jag absolut inte kunde lyfta mina ben. Men jag gåsprang 7,5 km på under en timme och snitthastighet 7.59, och det tycker jag är bra för att inte ha motionerat på nästan 2 år. 

När jag kom hem tog jag och Rocky en sväng med hans fyrhjuling. Han fick en sån förra sommaren och vi har sagt flera gånger att vi ska köra nån annanstans än på gräsmattan men det har inte hänt. Vi kan köra genom skogen till Jörgen utan att köra på stora vägen och det gjorde vi idag. Det är en sån där liten mojäng så vi satt inte bra, och jag såg inte bra eftersom vi skulle få plats med två stora hjälmar i synfältet. Jörgen mötte upp oss med sin fyrhjuling och då ville Rocky att vi skulle stanna så han kunde åka med honom istället. Rocky litar inte alls på mig när det gäller Morgans leksaker, jag förstår inte det..?

Jörgen har en bäck längs hela sin tomt, och jag är inte alls avundsjuk på det. Jag inspekterade varenda millimeter av den här bäcken och jag såg kräftor och bäcköringar. Jörgen berättade att nånstans där borta, och så pekade han, hade han sett en kräftbur. Jag hittade dem direkt för det var ett par röda klor som vinkade på mig. Han fick hämta grejer så vi fick tag i den där buren, och den var så full av dynga att vi inte visste om den var gjord av metall eller nåt annat. Som tur var var den av plast och den innehöll till och med kräftor. En kräfta hade stuckit ut sina klor genom gallret och det var den jag såg vinka, och den satt fast där. Jag kunde trycka tillbaka den och det fanns tre kräftor till i buren varav en med bara en klo. Undrar hur länge den buren legat där? Vi gjorde en god gärning i alla fall, och Rocky höll sig på säkert avstånd från klorna. 

Imorgon är det loppis i everöd och jag ska leta efter linneskåp, eller klädskåp. Det får inte vara bredare än 116 cm iaf. Och orange krukor, tycker det är fint till pelargoner och såna har jag också nu. 

Utställning, Valpen

Blodad tand – jag är störd 

13 augusti, 2017

Jepp. Jag fick tips igår. Nästa utställning blir i Hässleholm 3/9. Här blir det många staffar och jag åker ner på jorden igen, men det gör inget. Jag har analyserat och studerat, det var nämligen så att min uppfödare Maria filmade oss i finalen, och jag ser vad som gick fel. 

Det syns tydligt på filmen att något i halsbandet stör henne så hon provar att skaka sig – det blir ännu värre. Hon tar kontakt med mig och backar, men jag försöker bara få henne med mig. Gud vad det retar mig. Nästa gång blir det inte ett sånt utställningskoppel, och jag har en plan. Jag köpte ett väldigt kort koppel igår, lite klumpigt men bättre att det är kort då än att ha ett på 1,80 som hänger och slänger, och sen köper jag ett vanligt svart, smalt läderhalsband. 

Tror jag. Om jag inte kan få tag i ett utställningskoppel tills dess som inte är utformat som ett stryp. Tips funkar här med😉 Jag vill i alla fall gå en utställning och göra det bekvämt för henne så hon inte får helt kassa erfarenheter. Det blev ju inget bra avslut igår. 

Sen är det en officiell utställning i Bjuv helgen efter. Det är en terrierspecial och en engelsk rasspecialist ska döma Staffordshire Bullterrier. Det hade varit kul att veta vad en sån domare hade tyckt om henne, men samtidigt är det inga resultat som gäller eftersom hon är för ung. Anmälningstiden går ut ikväll så jag måste tänka snabbt. Det var ju tur att hon inte skulle ställas idag. Morgan vaknade tidigare än mig och gick ut med hundarna. Han kommer in och väcker mig för jag måste gå ut och kalla på Aska – han hittar inte henne! Jag går ut och kallar, gör konstiga ljud, klappar händerna, men ingen hund. Det är ju svårt att veta vilket håll jag ska kalla på när jag inte ens vet vilket håll hon gått på? Morgan hade släppt ut dom, stängt dörren och då var hon borta. Jag vet var hon är, sa jag. Jag hade sorterat ut all ”skitmat” som var i Trojas tunna kvällen innan och gett till katterna som sover i vår källare. Det var mycket. Och när jag sagt det kom det en tunna från kattluckan i källaren. Som en ballong. 

Utställning, Valpen

Utställd och inte utskälld 

12 augusti, 2017

Dagen var kommen och vi var ett helt gäng som skulle ställa våra hundar. Jag var konstigt nog lugn som en filbunke. Aska lyssnade duktigt hela tiden inne på området och allt kändes bra. Tills det var tio nummer kvar, då började jag stampa. 

Mina vänner såg vad som höll på att hända och fick mig på andra tankar ett tag, sen var det dags. Aska och Fifty skulle in i ringen och Aska visar direkt att hon är super-samarbetsvillig. Står fint framför mig och när det är dags att springa springer hon vid min sida utan trams. Domaren tittar på tänderna och känner igenom henne, sen går dom in i sitt tält för att skriva kritik. Sen var det Fiftys tur och nu började jag bli lite nervös igen. Domaren kommer ut med två hp-rosetter, går fram till mig och säger: ”då vinner du”. Skitglad! När Fifty fått sin rosett kommer hon fram igen och säger att jag ska in igen för att tävla mot hunden som ska gå i nästa åldersklass. 

Nästa staffe var en sån där svart, snygg och låg Spanienimport, och jag har fått berättat för mig att blåa hundar går nästan aldrig vidare. Återigen, det är bra träning i alla fall. Så vi kommer in i ringen igen, springer ett varv, och ut kommer domaren med Bäst i rasen-rosetten, OCH GER DEN TILL MIG! Vi vann! Med konkurrens! Jag var så jäkla glad och högt uppe bland molnen. Det blev en trevlig dag med mycket snack, mycket miljöträning och mycket passivitetsträning för Aska. Buren var guld och tältet Maria hade med sig var guld, för det regnade hela tiden från vi gick in tills det var dags för final. 

Jag känner mig fortfarande cool när det är dags för final, Sussie instruerade mig så bra på finalen i Tollarp och jag hade koll på läget. Jag tror det var 18 valpar inne i ringen. Aska var på G och stod fint. Vi gick ett varv, några åkte ut, vi gick ett varv till och där stannade Aska till en gång och försökte komma ur kopplet men jag fick henne med mig igen. Fler hundar åkte ut och jag tror att vi var 6-7 stycken kvar, och nu går det åt skogen. Aska vill inte alls springa och bara backar. Domaren stoppar mig och vill att jag lossar kopplet lite, och ja det kan hänga ihop för i vanliga fall vill man ha så breda halsband som möjligt och nu ska man ha ett så smalt som möjligt för att visa hunden, och dessutom stryp. Jag får henne med mig men när vi stannar igen backar hon igen. Domaren kommer fram och säger: ”vi släpper er här, vi ska inte pressa henne mer. Men jättefin valp”. 

Foto: Evelina Wahlgren 

Jag var helt skakig när jag kom ut, det kändes som vi hade en chans! Jag är sååå himla glad att vi gick så långt, men det kändes surt att hon inte pallade. Dessutom känns det skit att avsluta när hon haft en så dålig upplevelse. Man ska sluta när man ligger på topp sägs det ju. Vännerna. Grattis till era fina resultat! 

Det var skitkul och direkt när jag kom hem började jag leta efter fler utställningar.. Vad har ni gjort med mig Sussie och Maria? Jag som absolut inte var utställningsintresserad. Så, jag tar gärna emot tips på små trevliga utställningar i närheten nu 😁När jag insett att vi vann över uppfödaren 👆

Valpen

Imorgon är det dags! 

11 augusti, 2017

Imorgon är det dags för utställning i Degeberga. Och det känns.. Tja, jag känner mig inte så nervös som förra gången. Nu vet jag lite hur det går till. Och tur är väl det, för det har varit väldigt knapphändig information från arrangörerna. Vi har fått leta efter när det börjar egentligen, och vi har fått anta att vi får nummerlapparna på plats. Ingen information om när det är veterinärbesikning osv. Vi har nummer 27, men det kunde komma att ändras? Tur inte detta var vår första utställning. 

Vi är förberedda. Jag och Aska har varit i byn för miljöträning ikväll så hon är lagom trött till imorgon. Klorna är klippta, öronen masserade. Aska är badad, och jag ska bara klippa av en bit av svansen. Stamtavla med vaccineringsintyg är packat i väskan, samt vatten och skål. Imorgon ska jag lägga ner utställningskopplet, och så ska jag ta med bur. Det är skönt att få händerna fria då och då, och det är bra passivitetsträning för henne. 

Och det ska regna och åska hela förmiddagen. Konstigt att det ska vara sånt väder på varje utställning jag går på. Vi har tränat hårt på kommandot stå, och det verkar ha gett utdelning. Kolla bara när Rocky frestar med morot. 

Önska oss lycka till imorgon!