Valpen

Debuten i ringen

16 juli, 2017

Jag var så nervös i morse. Jag mådde illa och snapchattade från toan. Inga konstigheter. 

Jag kom iväg i helt normal tid och jag hade till och med för mig att jag visste var tollarps brukshundsklubb låg. Tills…. Tänk om det nu inte var där? Jag läste inte ens ordentligt på lappen utan bara antog. Det skulle väl bara fattas att jag körde till fel ställe..? 

Jag kom till rätt ställe och inom 3 minuter var mentorn också på plats. Alla pekade på Aska och påtalade hur söt hon är, jag klandrar dom inte för det är hon. Sen stannar det till en människa och bara, ”är det Tekilas dotter”. Sjukt förvånad att folk vet vem hon är  

Sussie körde lite utställningsträning med oss, lånade ut utställningskoppel, berättade exakt vad som hände i ringen och sen var det vår tur. Jag kände för att spy. 

Domaren kom fram och skulle ta i hand, och där hade jag ju fullt med godis.. Så byta hand, hälsa, byta tillbaka och sen var det dags att springa. Här skötte sig Aska kanonbra, sprang snyggt utan att hoppa eller tramsa. Fram till domaren igen och jag försökte ställa henne framför mig så domaren kunde se på tänderna. Här var en bra grej, domaren frågade mig om vi skulle ta det uppe på bordet eller nere, jag sa att hon inte övat uppe och då var det självklart att vi tog det nere. Det var snällt tycker jag. Hon sa till mig att ta bort godiset och hon visade gärna upp sina sylvassa bissingar. När det var klart och hon skulle känna igenom henne satte jag fram godiset framför nosen igen. Då fick jag en ny tillsägelse om att ta bort godiset. Jag brydde mig inte så mycket om det och fortsatte med mitt godis när hon gick in i tältet och gav kritiken. Jag hörde inte så mycket om vad dom sa för helt plötsligt står den här människan bakom oss, som frågade om hon var Tekilas dotter. Samtidigt försöker jag koncentrera mig på Sussies direktiv. Här känns tiden som en evighet. Till slut kommer domaren ut och vi får två rosetter, bäst i rasen och ett hederspris 💕

Det var en fin kritik tycker jag, men varför skriver man på kritiken att matte inte ska ge godis?Då var vi alltså i final! Och nu blev tiden verkligen lång. Jag och Sussie satt i hennes soltält i nästan 4 timmar. Och inte för att det var som, utan för att det regnade. Och tältet var ju då mot sol, och inte direkt anpassat till regn. När det var dags att resa sig var jag blöt i hela arslet ända in till trosorna. Vi hade det rätt trevligt i det här tältet så jag märkte det ju inte förrän vi skulle ut. 

Sen var det dags för final, och vi var MÅNGA valpar i klassen. Ny domare och nu blev man presenterad in i ringen. ”American Staffordshire” och jag tvärstannar och undrar om jag sprang före nån, ”bullterrier”, eh eller inte, mumlade jag och skulle nu springa ikapp resten av flocken, och det blev ju alldeles för fort och valpen sprang allt annat än snyggt vid min sida. Nu har jag stenkoll på domaren, för det har Sussie sagt, ställ när domaren tittar, slappna av innan och efter, tre hundar före försöker jag få upp Aska men det passar inte henne just då, men det är just då domaren tittar på henne och fortsätter rakt förbi. Sen vinkar han in 6-7 hundar och resten kan gå. Vi blev inte invinkade. Summa summarium. Sussie var en ovärderlig hjälp, ”min” domare var tjurig med godis, men hon var en trevligare domare än han jag hade i finalen. Hon gick fram och tackade alla som fick gå ur ringen, väldigt trevligt. Aska blev riktigt miljötränad, och jag tror jag har lite mer koll. 

När jag kom hem fick jag nys om en utställning i Degeberga, så jag tror faktiskt vi ska anmäla oss till den! 

Allmänt

Nästkusiner och buske

15 juli, 2017

Igår tillbringade vi dagen i Hörby hos min kusin Mikael och hans Camilla. Morgan skulle gräva fram deras husgrund för dränering, och framför grunden stod rhododendron-buskar, vilken jag hade traggat till mig en.  

Rocky åkte grävmaskin exakt hela tiden, nästan 4 timmar, för det är det bästa han vet. Och åka bobcat. 

I måndags skulle jag ge hönsen vatten, så jag satte igång vattnet och tryckte på handtaget. ”Plupp” sa det och jag tittade ner i handtaget i hopp om nån sån Disneygrej där vattnet började spruta rakt i ansiktet. Det hände inte, för nån hade ställt en bobcat mitt på vattenslangen. Rocky vet ju hur bobcaten funkar så jag bad honom visa så jag kunde flytta på Heffaklumpen. Det var så omständigt så, och en massa undanflykter om hur mammor inte kunde, det var inte så lätt och vi hade inga nycklar. 2 minuter senare kunde han nog själv flytta på den här bobcaten för han visste var nycklarna fanns och han nådde nästan ner till pedalerna. Tror inte det va. Hönsen fick vara utan vatten tills Morgan kom hem, och han var en mycket bättre instruktör än Rocky. För det första fick jag veta var nyckeln var..

Barnen har ju en nästkusin hos Mikael och Camilla vid namn Chris. Han är 9 månader och har nog aldrig sett nåt så vilt som Nikki och Rocky. Han hade ett bollhav som Nikki roade sig med nästan hela dagen. Han blev trött bara av att titta på det. 

Vi var ute och gick en sväng, glodde på grävaren ett tag och så åt vi spaghetti och köttfärssås. Till och med ungarna åt!Busken är planterad och här tänkte jag till minsann! I hörnorna på tomten kommer Morgan inte till med gräsklipparen, så där står alltid en massa ogräs, men nu står där en buske så han slipper ens försöka köra nära. Jag hade samma plan för motsatta hörnan och där planerade jag också en rhondodendron men den var tydligen så liten att han lyckades gräsklippa ner den mer än en gång. Fast det gjorde han inte utan det var nån annan som var här inne och körde av den. 

Imorgon är det dags för utställning i Tollarp, jag är rätt chill just nu pga 3 glas vin. Men önska oss gärna lycka till imorgon för nåt säger mig att det inte är ok att ta med en bag in box dit. 

Nikita, Valpen

Nikitas vagga 

13 juli, 2017

Jag hade precis fått hem en vagga som min gammelmorfar gjort när vi skaffade Nikita. Det var Aila som kom på vem jag var och frågade i affären om jag ville ha den. Fina tant Aila, som jag grät för ett år sedan när jag fick reda på att hon inte levde mer. Rip. 

Nikita sökte själv upp vaggan och la sig i den när hon var valp, och ni som kommer ihåg Nikita vet att hon var en hund med mycket personlighet. En gång låg hon i vaggan och sov, och började morra i sömnen och sen vaknade hon. Vet ni varför hon morrade? För att vaggan inte gungade mer. Hon fick hoppa av, och i igen sen var det lugnt en stund. Hon blev äldre och större men skulle ändå knöka ner sig i dem här vaggan, och så fort dem stannade suckade hon, och så reste hon sig och slängde sig ner så den började gunga igen. 

Det var verkligen hennes ställe och vi fick faktiskt en större av en kompis när hon blev vuxen som hon kunde ligga i. Hon låg alltid i vaggan, och hon lyckades alltid få den att gunga. 

Jag såg den under Nikkis säng häromdagen och tog fram den. Och även om det nu är så att valpis inte själv söker upp den, är den ett utmärkt träningsredskap. Valpis får lära sig hålla balansen och det är en grej som höjer hennes självförtroende.

Det hade varit kul om Aska också tyckt om den här vaggan, det är mycket hon är lik Nikita med. 

Utflykt

Helsingör tur och retur

12 juli, 2017

Nu var det mammas tur att komma med snilleblixtar, det var nämligen hennes idé att vi skulle åka till Danmark idag. 

Det tog en stund att komma över havet för mamman hade hittat världens bästa sushi-ställe. På Ica maxi i Råå. Det stod tre sushikockar i ett litet ställe mitt inne i affären och gjorde sushi på löpande band. Det blev vår frukost och gott var det!

Det blåste lite på havet och Rocky tyckte det var läskigt så vi fick gå och sätta oss, så där satt vi och satt. Det gjorde inte mig så mycket för jag är med lite gungrädd och jag var kanske liiite tacksam ändå att han inte ville stå sjukt nära rutorna och glo. 

Vi åkte till Kvickly och fyllde våra vinförråd, Rocky köpte ett gosedjur från Paw Patrol, gosedjur är det nya nu förstår ni. Sen då? Ska vi åka hem nu?

Vi åkte till Helsingör centrum och jag fick nån Flashback om att jag varit där en gång med skolan, sorgligt egentligen. Det första vi ser är en spritbutik – med provsmakning! Och sen en till, och en till. Nu kändes livet lätt och det var urmysigt att gå där på gatorna och kolla i butikerna.

Rocky blev hungrig och vi gick in på en restaurang där morfarn visste att det var bra mat. Rocky ville ha hamburgare med pommes och det var jag också sugen på. Det gick inte att se nånstans vad som fanns på burgarna så jag beställde den som hette bacon och försökte beställa en barnburgare till Rocky. Det gick inte! Deras Big burger på typ 100 gram var deras minsta (och enda egentligen) så det fick gå. Varsin burgare och två drickor landade på 300 pix, men det fick det va värt när man är sugen på burgare. 

Och tja. Själva upplägget var fint. Men när jag satte tänderna i köttbiten fick jag en slags dejavu om att jag ätit kött förr i Danmark och det är inte gott. Blärk, sa Rocky och spottade ut köttet. På min burgare då, som kostade nästan 100:- var det majonäs, nåt ketchupliknade, en klick blandning av majo och det här ketchupliknade, ett par bitar bacon och mixsallad i mängder, och en klyfta tomat. Och ni vet när man äter sån lite kass dressing, som mest smakar konstgjort och den är så tjock att det växer i munnen? Så var det. Och det smakade ingenting. Som tur var fick mamma och Kenne riven pepparrot (why??) till sin schnitzel med pommes och när jag skrapade bort majon och kryddade den med pepparroten blev det lite smak på burgaren. 

Jag älskar mat, och jag lägger gärna pengar på mat när vi är iväg, men det slår mig nu att jag aldrig varit nöjd när vi varit i Danmark. För tre år sedan var vi på bakken och där var det typ 74 restauranger och då tänker man att det borde vara kvalité på maten, men nej. Eller så är det jag som ska sväva ut så mycket och kanske ska börja nöja mig med en korv i bröd? 

Vi fick åka mot Sverige för en viss liten pojke blev bajsig och jag tänkte hur ska det gå att bajsa på båten? Men när vi kom på, och var så snabba att vi nästan var först i toakön meddelar pojken att han inte behöver längre. Så vi går till shopen och nu hade jag tänkt köpa nåt godis men då är POJKEN BAJSIG IGEN. Och gissa hur lång toakön var nu då? Så vi står i toakö nästan till båten kommer i hamn och då får jag berätta att han får hålla sig för vi hinner inte.. Och inget godis blev det heller. Hamburgare med sjukt mycket sallad. Inte så nöjd mösspojke i bakgrunden. Här höll jag mig i bilen samtidigt som jag hoppades få en tillräckligt bra bild så jag slapp gå nära kanten. 

Valpen

Valpträff

11 juli, 2017

I söndags var vi på valpträff. Kaosartat som vanligt när det gäller mig – jag hade sett fel på datumet och trodde att det var nästa onsdag och därför hade jag lyckats dubbelboka. Jag tog en chans på extrapengar på marknaden så jag kände att loppet var kört. 

Valpträffen började 14:00 i Fjelie på Storegård där vi höll kurser för en massa år sedan. Det var min idé att åka dit och jag var så irriterad på mig själv att jag klöddat till det. Men när klockan närmade sig 14:30 tyckte jag att det kändes så lugnt med kunderna och jag frågade faktiskt om jag fick gå.. Passar inte riktigt min arbetsmoral men jag ville så gärna dit. Och jag fick åka! Jag höll jämn gas hela vägen till Lund, dvs i botten, och hann dit lagom till dom åt korv. 

Askan var lika stressad som jag och visade inte direkt sin bästa sida, men det fick va så. Hon bet ifrån mot både syskon och pappa, tjöt som en stucken gris och för första gången ever kopplade hon bort mitt tjat. 

Anledningen till att jag så gärna ville åka (förutom för att träffa alla) var att gå deras miljöbana. Den är verkligen bra med massa olika underlag, tunnlar och skrammel, och Aska som inte är så jäkla tuff behövde gå där. Pappsen och en syster, Troja, följde med oss tillbaka och jag är mer än nöjd med hennes framsteg. Vissa grejer var läskiga som attans men efter att vi gjort nåt annat ett tag och kom tillbaka gick det som på räls. Fantastiskt. 

Pappi Ralf och Aska lekte en lång stund efteråt och det gick bra. Hon blev lite arg efter han tacklat henne ner i marken så det small, men han kunde efter långt övervägande tänka sig att säga till henne. 

Jag kan verkligen rekommendera Storegård hundpark, just miljöbanan är perfekt när man har valp. Pappa Ralf och mamma Tekila längst ut, och 6 av 9 syskon. Aska utställningstränar?Lite stressad fis med halshuggen musklad farsa. 

Allmänt

Vacay-yay

8 juli, 2017

Vet ni? Jag har semester! Hela veckan har varit uppbokad med besök och så vidare. Jag antar att ni så gärna vill veta så här kommer en redogörelse. 

Måndag. Linda kommer hit på kaffe och valpis får även träffa Lizzy. Lizzy gör alla rätt men valpis blir ändå spak och far runt som en dåre och i nåt tafatt försök till lek, biter hon Lizzy i näsan och tappar en tand. Så en tand till till min samling. 

Tisdag. Charlotta, Emil och Ebbe kommer hit. Rocky blir totalt överlycklig, och Emil likaså. Ett jag älskar dig, slinker ur ett barns mun. Nikki bet Ebbe, inte en, utan två gånger! Så det var inte Ebbe som älskade Nikki inte. Jag och Ronja plockade svamp på kvällen, på ett ställe som nästan kändes förbjudet. Allemansrätten gäller visst men jsg var livrädd över att bli påkommen. 

Onsdag. Vi hälsade på Ulrika och Hilmer. Åt upp den plockade svampen och blandade ut den med mina fantastiska ägg, ramslök och tomat. Sjukt gott. Valpis fick sin första riktiga kompis, jackipoo’n Johnny. Hon härjade rundor hela eftermiddag och jag blev väldigt glad över att hitta en stabil hund i hennes storlek. Nikki bet Hilmer 2 gånger och vi börjar se ett visst problem med att träffa stabila barn i hennes ålder?

Torsdag. Hörby marknad. Rocky skulle inte med, Nikki hängde på. Jag mutade mina ungar till bilen med en kaka. Vi sprang genom djurmarkmaden eftersom vi var sena, men det gjorde kanske inget då jag faktiskt inte ska ha nåt. Punkt. Vidare mot vanliga marknaden och Rocky köpte en katt (?) som kostade 120 pix, men hellre det än en sån där jäkla hoppande hund i koppel som jag säkert dängt i väggen inom 12 timmar. Och langos. Det var det viktigaste. 

Fredag. Jessica kom hit med hela sitt gäng kids. Rocky bestämde att det fick räcka nu och gick in och satte sig. Jag lyckades att vara mer envis än han och efter en timme kunde han tänka sig komma ut och leka lite. Då skulle Jessica åka hem. Nikki bet 0 barn – gött! Sen gjorde jag rent till alla kaninerna och tanken var hönshuset oxå men då öppnade himlen sig. 

Nu är det helg och Degeberga marknad. Jag drygar ut semesterkassan genom att jobba. Och så sydde jag en tröja. 

Allmänt, Valpen

Woop woop, förstörelsens tid är (snart) förbi!

27 juni, 2017

Jepp, lilla Askiflask ska snart på utställning och ligger i BENHÅRD tandvisningsträning. Idag förstörde jag allt då jag insåg att en tand stod på trekvart. Det här är en oerhört glupsk valp och jag ville verkligen ha den här tanden!

Så jag rickade och vickade, valpen protesterade högljutt. Till slut hade jag tanden i min hand. Hepp. Träningen börjar om. Om det var värt det? JA!

Kalla det sjukt om du vill, men jag har en hel ask full med tänder. Katters, hundars, mina.. Och snart är det väl dags för ungarnas tänder att också hamna i den här asken. 

Det ska bli så skönt när dom här sylvassa bissingarna är ur världen! Mest hörntänderna faktiskt. Jepp, en stycken valptand!

Valpen

Är du snygg Askiflask?

25 juni, 2017

Att det blev Aska som kom till oss var lite av en slump. Jag hade gillat några Facebook-sidor med fina hundar sen långt tillbaka. En dag dök det upp ett gäng blåa valpar i mitt flöde, och känner du mig vet du att jag önskat mig antingen en staffe, eller en blå hund sen länge. Nu kom dom där i mitt flöde – alldeles underbara. 

Jag chansade och frågade om det fanns nån kvar som inte var tingad, och jag fick svar att dom sökte en halvfodervärd till en tik, och jag skulle höra av mig om jag var intresserad. Det var jag ju, men det stora kruxet är att jag inte är ett dugg utställningsintresserad. Jag skrev att min kusin var det, men det var nog en lögn då hon inte ens svarade på mitt sms om det, jag tror inte vi pratar med varandra längre. Men det är en annan historia. 

Jag blev godkänd i alla fall och uppfödaren ville gärna ställa ut henne själv. Det kunde inte löst sig bättre! Men nånstans har ett litet frö börjat gro inom mig, och kanske det hade kunnat vara lite kul ändå. Jag och min kusin var på en liten inofficiell utställning med hennes hund på bosjökloster, den hade jag kunnat tänka mig. Liten och mysig, och inofficiell är inte lika allvarlig som officiell. 

Igår skrev valparnas farmor att hon skulle ställa i Tollarp och hjälpte gärna till om vi ville. Hallå?! Tollarp! Jag är ju dum om jag inte åker. Så nära, och inofficiell. Så nu får vi se, ska jag tycka det är roligt, eller blir jag lika nervös som när jag ska hålla kurs? Just nu känns det väldigt roligt i alla fall, fråga mig igen hur det känns om 2 veckor 😬

Valpen

Hundboxen

24 juni, 2017

Jag beställde hundboxen via ett erbjudande på Facebook för ett tag sen. Boxen kom i veckan och Aska var snabbt nere med näsan. I boxen fanns: 1 boll modell hårdare, 1 vitt tuggben, som jag egentligen är väldigt skeptisk mot men det stod 100% naturligt på den så det fick gå, 3 olika sorters belöningsgodis. Godiset som det står Bubeck på fick högsta betyg. 

Vi har haft ett litet problem med att klippa klorna, hon har inte alls varit samarbetsvillig. Jag har tagit en klo lite då och då men inte känt att det blivit bra. Men nu så! Det här godiset var nåt Aska kunde gå genom eld för så vi klippte en klo, och åt en godis. Klippte en klo, åt en godis. Klippte två klor och åt en godis. Och till slut hade jag klippt alla klor och Aska låg lugnt kvar, fullt fokuserad på godiset. Perfekt!

Absolut bästa sättet att få till en bra kloklippning är att en person låter hunden slicka på en mjukosttub, medan den andra personen klipper. Men jag har inte fått hjälp av person nummer 2. 

Hundboxen då, det var kul att få hem en paket i brevlådan till valpen, nu var denna boxen gratis och jag betalar endast frakt (79:-) Nästa gång kostar boxen 199:- + frakt, är det värt det? Nja. Jag ger det en gång till, men är det typ samma grejer hoppar jag av. Nån annan kanske haft boxen längre, vad tyckte ni?

Jag

Sömn

18 juni, 2017

Vet ni, jag har inte sovit tills jag vaknat av mig själv sen augusti! Det var en fördel med att jobba oregelbundna tider. Jag går upp 6:10 varje måndag till fredag, och varje dag längtar jag till helgen. 

Sen kommer helgen och inte fan får jag sova ändå. Morgan går upp kl 6 varje morgon, och det har han gjort i flera år. Det är precis som att hans kropp är inställd på det för 6:15 VARENDA JÄKLA LÖRDAG OCH SÖNDAG börjar han låta. Och det är inte vilket läte som helst. Ni kan ju tänka er hur en karl låter när han snarkar, så låter det INTE. Utan tänk istället hur det skulle låta om näsan var totalt full av snor, och så ska man försöka andas ut genom allt snor. Så nån blandning av gurgling, samtidigt som det smäller på nåt vis? Oerhört irriterade ljud. 

Jag har läst om teorin ”pungen över rövhålet”, och den kan nog stämma till viss del. Han ligger alltid på rygg när lätena kommer, och ni ska bara veta hur många gånger jag sparkat på honom för att han ska vända sig. 

Imorse låg han faktiskt på nåt annat håll, och jag vaknade inte av honom. Istället var det så att jag glömt stänga för hönsen igår kväll vilket resulterade i att tre tuppar gol så fort dom såg solen. Gah!

Det här med helig sömn har jag fört över på våra barn, som tur är. Det är oerhört sällan man vaknar av dom. Rocky är till och med så duktig att om han vaknar först startar han tv:n. Det har hänt att han fixat frukost själv också. Nu ska jag bara lära honom att alltid sova på magen med. Två barn lika trötta som mor sin.