Browsing Category

Nikita

Nikita, Valpen

Nikitas vagga 

13 juli, 2017

Jag hade precis fått hem en vagga som min gammelmorfar gjort när vi skaffade Nikita. Det var Aila som kom på vem jag var och frågade i affären om jag ville ha den. Fina tant Aila, som jag grät för ett år sedan när jag fick reda på att hon inte levde mer. Rip. 

Nikita sökte själv upp vaggan och la sig i den när hon var valp, och ni som kommer ihåg Nikita vet att hon var en hund med mycket personlighet. En gång låg hon i vaggan och sov, och började morra i sömnen och sen vaknade hon. Vet ni varför hon morrade? För att vaggan inte gungade mer. Hon fick hoppa av, och i igen sen var det lugnt en stund. Hon blev äldre och större men skulle ändå knöka ner sig i dem här vaggan, och så fort dem stannade suckade hon, och så reste hon sig och slängde sig ner så den började gunga igen. 

Det var verkligen hennes ställe och vi fick faktiskt en större av en kompis när hon blev vuxen som hon kunde ligga i. Hon låg alltid i vaggan, och hon lyckades alltid få den att gunga. 

Jag såg den under Nikkis säng häromdagen och tog fram den. Och även om det nu är så att valpis inte själv söker upp den, är den ett utmärkt träningsredskap. Valpis får lära sig hålla balansen och det är en grej som höjer hennes självförtroende.

Det hade varit kul om Aska också tyckt om den här vaggan, det är mycket hon är lik Nikita med. 

Allmänt, Nikita

Mormor och Nikita 

25 januari, 2016

Idag skulle min mormor fyllt 80 år om hon levt. Det är (jag fick räkna på fingrarna här) 21 år sedan hon dog, men jag minns det fortfarande som det var igår. Värsta nyårsafton ever. Jag har skrivit om det innan så jag hoppar över det idag. Jag har en enda bild på henne, tagen på blomsterlandet, tror jag det heter, nånstans i Blekinge tillsammans med mamma. Tror året var 1993. Grattis mormor. 

  Och så skulle Nikita fyllt år. Hon blev bara 6 år och fick lämna in pga allergi och att hon var helt blind till slut. Troja tog ett oerhört stort ansvar där, mellan Nikita och Rocky. Såg till att alltid stå framför Rocky så att Nikita inte råkade gå in i honom. Ett ansvar en annan hund inte ska behöva ta, och det var väl där vi insåg att det inte gick längre. 

Nikita lärde mig väldigt mycket, och det är på grund av henne jag jobbar med hundar idag. Jag skulle så gärna vilja ha en Nikita igen, men jag inser att det kommer jag aldrig att få. Jag saknar dig varje dag Nikita.  
 Nikita i sin vagga som hon alltid låg i som valp, hon lärde sig kroppskontroll tidigt! Och tålamod! Det hade hon i massor!

Nikita, Preskriberat

Tunnel

13 juni, 2009

Jag var med Adde i veckan o köpte hundmat. När man köper Royal Canin får man oftast en present oxå. Denna gången var det ju såklart en agility tunnel. Gissa om jag blev avundsjuk, nästan lite bölig för en sån ville jag ju oxå ha! Såklart inga pengar heller så jag hade kunnat köpa mig en egen säck med tillhörande tunnel. Men Andreas han är snäll han, han tyckte faktiskt att tunneln kunde få vara hemma hos mig =) Så idag har de fått leka.

Nikita fattar inte alls vitsen med denna tunnel, den är alldeles för hög o inte tillräckligt lång. Hon tror att det är ett hus att bo i. Hon sprang in i den och sen stod hon där o viftade på svansen, och det var helt omöjlig att få ut henne, det var hennes! Och inte fick nån annan hund gå in i den heller, hon försvarar den stenhårt! Underbara hund!
Jag hade besök här igår, min kompis Jessica som jag inte träffat på minst ett år. Hon hade lyckats trycka ut en unge med, och den var jätte liten. Han hade kommit 2 månader för tidigt coh vägde 2,5 kg. Jag skulle leta upp honom i bilstolen men jag fick leta långt ner för att hitta honom. Sen frågar hon om jag vill hålla honom. Och hur svarar man snällt att man inte vill? Så jag svarade,
-Nej tack, jag klarar mig
-Joo, jag vill ha ett kort
-Jag kan hålla honom om ett halvår.
Jag känner mig så taskig men jag vill inte. Så länge de inte kan hålla huvudet själva får de vara hos dem som kan. Och särskilt om de inte ens skullat (hihi) vara födda än.
Men sen måste jag nog ändå kontra med att om det varit min unge hade jag nog oxå velat att alla skulle gulla med den å säga hur söt den var. Jag vill ju att alla ska komma o kolla på mina valpar o klappa dom å säga att de är söta.
 Det är nog fel på mig..
Nikita

Besök

1 juni, 2009

Jag har haft en trevlig kväll med en av mina vänner, Linda. Hon bjöd in sig själv på middag, men som tur var behövde jag inte göra så mycket själv =)

Så det har alltså varit fullt upp med 2 barn här, en tokig kamphund, och tre söta kaninbarn. Lucas har suttit inne i kanin buren ganska mycket o socialiserat de små, nyttigt för dem. Det är så kul att de är så tama, Lucas gillar ju när de hoppar upp på honom o biter lite i byxorna.

Nikita då, denna hund. Folk tror att hon är jätte gammal för hon sover mest hela tiden, men när hon får vara själv ute bland folk blir hon som en valp igen. En jobbig sådan. Får såna ryck att jag undrar vad det är för fel på henne? Fullt ös o rakt in i saker, är lite orolig att det ska stå ett barn i vägen, och det gjorde det. Lucas kom in med hela ansiktet fullt av grus, ja, Nikita hade puttat honom. Sen har vi svansen, den här pisk svansen som går i hundranittio bara man säger hennes namn. Fast jag ska väl vara glad för det, hade hon inte viftat på svansen hade man inte sett att hon är glad.

Ja det har varit en trevlig kväll, bättre än den förra…

Kram

Nikita, Nova, Troja

Bad i dammen

27 maj, 2009

Nu har jag varit duktig o betalat alla mina räkningar denna månaden. Känns mycket bättre! Denna gången hade jag dessutom råd att betala alla o fick en liten slant över, visserligen fick jag en monster lön..
Jag börjar inte jobba förrän fyra idag så jag hade väl tänkt att hitta på något, men det är ju det här satans blåsandet! Det får hellre regna än blåsa enligt mitt tycke.

Igår var vi vid dammen igen, hade alla hundarna med mig + Kira. Hade alla hundarna i koppel när vi gick ner, och jag är fantastiskt imponerad att jag stod på mina två ben hela tiden! Mina älskade hundar har nog växt upp o kommit på att det går inte snabbare att komma fram om man drar som en idiot. Hade Troja i koppel lite längre när vi kom ner, hon blir så jobbig när alla hundarna kommer lös och ska leka, Troja gör så att de andra bråkar.. Iallafall så kändes det skumt efter ett tag, vände mig om och skulle kolla vad hon gjorde och då var hon i vattnet! Jag hade kopplet i handen, vet inte hur hon kom lös men hon skulle inte jävlas, bara bada! Troja uppskattar verkligen när vi kommer till dammen, hon älskar att bada. Jag slängde ut en pinne till henne som hon skulle simma ut o ta, står där o tittar på henne o helt plötsligt ser jag ett annat huve i vattnet, Nikita! Kan ni tänka er?! Denna lata frusna hund simmade efter. Gissa om jag var stolt!
Nova simmar fortfarande inte.. Blöt blir hon ändå, förutom på rumpan.

Imorgon är det dags för skola igen, blev inget förra veckan pga kristi flygare. Har jag tur har det även kommit förökning på Ljushem, det närmar sig nu..

Annars är jag ledig imorgon så om nån vill leka har jag inget planerat..

//Emma

Nikita, Troja

Del 5

26 maj, 2009

Jag hade inte bestämt vad hon skulle heta, jag hade en dröm om att jag en gång skulle ha en Rottis tik som hette Nikita, men då är det ju tvunget att den är tuff som en Nikita oxå.

Det blev ett stopp hos familjen kusin på hem vägen. Där möter vi Tage på 60 kg, valpen var kaxig och bet Tage i tassarna.
Hundarna får inte vara i vardagsrummet hos Karolin, så Karolin satte två stolar framför dörrhålet, valpen hoppar över, Karolin lägger en filt över så att man inte ser genom o valpen tar sats och hoppar rakt igenom. Då bestämde jag att valpen är tuff som en NIKITA!
Karolin skulle hämta sin Rottweiler valp 2 veckor senare, nu har jag inte längre nån anledning till att inte gå kurs, det blev ju dessutom bättre då jag hade nån att samåka med o ha träning tillsammans med. Övertalar Kusin att ringa Bonizas Hundskola och anmäla oss till valpkurs, och vi anmäler Nikita som en Staffordshire Bullterrier. Jag trodde faktiskt att det var en sån jag köpt..
Så vi gick 3 kurser tillsammans sen gav jag upp. Nikita var det suraste hund jag varit med om, ingen annan hund fick komma i närheten, förde de liv när hon skulle vila blev hon förbannad! Var det kallt ute drog hon ihop sig till en liten boll o såg skitsur ut. Så började det regna var det bara att stoppa hunden innanför jackan o se glad ut.
Men jag fick ju ändå ut det jag ville av kurserna, hon gör som jag säger =) Tidigt gjorde hon det oxå, jag säger att Nikita blev vuxen när hon fyllde ett för det var då hon började sova hela dagarna. Det var väl i ett-års vevan jag kom på att hon faktiskt inte såg ut som en staffe.. Jag vet fortfarande inte vad hon är för nåt, han jag köpte henne av har bytt nummer..
Min vän Marlene har en kompis som har en Amstaff som Marlene säger är lik Nikita i sättet (inte det sura då..). Den här hunden får valpar, med en Rottis, varav en nästan är död. Marlene går på naturbruks gymnasiet och där får hon lära sig hur man får liv i kalvar, så Marlene undrar om det är likadant med valpar o gör återupplivnings försök. Japps, det funkar o Marlene bestämmer sig för att denna valp ska hon köpa!


Nikitas Look-a-like

Vi åker å hälsar på denna lilla valp som heter Ester och hon har samma teckning som Nikita, ursöt då.. Och efter några veckor åker jag och hälsar på Marlene o Ester igen, och då var där några barn å lekte med hennes dotter, dessa barn skulle åka hem snart o vi skulle lämna. Såklart var barnen barn till matten till Nikitas look-a-like. Så nu ska jag få träffa den här hunden som är lik min. Men jag ska ju inte ha fler hundar så jag måste bara fråga om det finns några av valparna kvar.. Joo, sa Marlene, jag tror det finns en hane kvar. Nä men det gör inget för jag har faktiskt bestämt att det inte kommer in fler hanar i detta hus.
Vi kommer fram och i en valphage sitter det ett par valpar, jag fastnar för en som hade så fin teckning, som en Rottis men med vitt på bröstet o vita tassar. Så jag tar upp valpen o pussar lite på den o gosar o den var ju såå söt. Då ringer telefonen hos matten, det är nån som vill köpa valp. Jag hör lite sådär i bakgrunden; Jo, jag har ett par valpar kvar, en tik o en hane, eller vänta förresten. Vill du ha henne eller?
Eh, jag vet inte, är det en tik? Nä förresten jag har bara en hane kvar.
Sen la hon på luren o sa till mig, du får henne för 2000:- Kom igen nu!
Jaha, oj. Vad gör jag nu. Ringer Morgan o frågar om vi inte kan ha en hund till, det blev ett rakt nej. Jag o Marlene planerar o nästa gång ringer Marlene till Morgan;
-Du, Emma vill ha en hund till, hon är jättesöt.
-Nej.
-Nämen Emma har den i bilen nu.
-Jag sa nej!
-Ok, men då vill Emma skaffa barn.
-Jag kommer och kollar på den.

Så Morgan kommer o tittar på söta valpen och ger med sig ganska snabbt.


Liten o rädd.

Troja med sin syster Ester

Liten..

Kan man kalla mina hundköp för impulsköp?

Hmm, vilken valp i ordningen var det nu??

//E
Dilba, Nalle, Nikita

Del 4..

19 maj, 2009
Dilba Matilda som hon heter var ju världens lugnaste Russel. Blev ständigt imponerad av att hon var så nöjd med att sova i soffan.
När jag hämtade henne fanns löften om att jag skulle gå på bruks och lära mig o henne hur man tränade, fastän jag hade körkort nu blev det ändå inget av det.. Dilba kunde sitt, och hon höll sig alltid i närheten så inkallningar var inga problem. Blev det bråk med någon annan hund var det bara att säga hennes namn så slutade hon.
Jag o Veronica (Davids fru) gick en kantarell kurs tillsammans, det var första gången jag fick jobba med klicker. Vi klickade in hundarna på en kvart, sen var det dags att leta kantareller på marken, kan säga att det gick inte alls bra. Hemma fick hon alltid leversnittar som godis och det funkade hur bra som helst, men inte när man ska behöva jobba på riktigt. Men det förstod ju inte jag.. Nästa gång hade jag korv med mig istället och då letade hon kantareller och när kursen var slut o vi skulle ha ”slutprov” fick instruktören säga till oss att vi fick spara några till de andra. Så ja, hon kunde. Ändå tills jag skulle göra det själv och då var det inte alls intressant längre..
Nu vet jag att jag gav Dilba för lite aktivering, att hon bara sov höll bara i sig några månader sen började hon gå runt, runt, runt. Jag o Karolin var ute o gick i skogen 2-3 gånger i veckan, det hjälpte inte ett dugg och nu vet jag ju varför..
Så vi har Nalle och Dilba tillsammans ett par år tillsammans och tanken på en ny hund var inte alls främmande, jag hittade en som jag nästan köpte, det var en salig blandning o anledningen till att jag ville ha den var att den kostade 1000:- När jag ringde var den sista valpen såld o tur var väl det.
Morgan visste vad han ville ha för hund, en Amstaff. Jag var väl ganska skeptisk, kände ingen som hade en sån hund och jag ville veta hur den var innan jag gick o köpte en. Det enda jag egentligen hade krav på var att det inte skulle va en sån som stod o skällde hela tiden. För tre år sen stod det ju om den i tidningen hela tiden.. Ja jag gav väl med mig på att det skulle bli en sån som nästa hund, den skulle dock inte komma från Malmö, inte köpas av nån utlänning och den skulle vara vit med en svart lapp för ögat. Och det skulle inte va den billigaste heller, för det skulle ju va seriöst.. Ja och jag visste ju att Dilba skulle bli äldre än Nalle så det måste ju vara en tik oxå.
Så jag har stenhård koll på Blocket.se, det kan ju dyka upp en precis sån som vi vill ha.
Så en dag hittar hittar jag en annons.. Staffordshire bullterrier 2000:-
-Mooorrgan! Vill du ha en staffe istället? Om vi har 2000:-
-Ring på den!
Så nu ringer jag på en staffe som är brun från oxie och kostar inga pengar.. Det enda som är rätt är att han är svensk o det är tikar jag ringer på. Jag blir fruktansvärt nervös och är rätt säker på att alla är sålda. En valp finns kvar o jag vet inte vad jag ska fråga så jag frågar om de är rumsrena.. 8 veckor.. Hade jag varit som han hade jag lagt på luren igen. Vi bestämmer iallafall att vi ska komma o kolla på valparna, ska köra till Oxie o ringa när vi är där för vägbeskrivning. Vi kommer till Oxie o ringer. Telefonen avstängd. Vi ringer i en kvart men kommer inte fram, vid detta laget är Morgan sur o tycker att vi skiter i det! Så jag skickar ett tomt sms för att se om jag får leverans rapport senare, kör tillbaka och när vi är i Horna (?) plingar det till.
Så jag ringer igen och han svarar att batteriet dött, tillbaka igen och kommer in till en lägenhet med två köksbord och en cykel, i övrigt är lägenheten alldeles tom. Killen förklarar att det är hans flickvän som har mamman till valparna, han har hanen, flickvännen har lämnat honom och valparna och därför har inte han pengar till att vaccinera, chippa, vet bes och betala stamtavlor, det är anlednigen till att han säljer dem så billigt. Förra kullen de hade tagit hade de fått 12000:- per valp och det hade kommit folk från Norge och köpt valpar.
Gissa vem som tror stenhårt på killen och tar med sig en valp hem..

Här har vi Nikita, hund nummer 4, det är här äventyret börjar!
//
Nikita

På tur

10 maj, 2009

Alla hundarna fick följa med till dammen idag, ingen ville simma men att bli blöta var inga problem =)

Sen var ju Nikita trött.. Jag skulle bara jävlas lite med henne, så jag stoppade ner henne i lådan o hon la sig ner o där blev hon kvar. Fick tvinga ut henne efter en timme då det var alldeles fuktigt o äckligt i lådan. Nikita är så jävla rolig, synd att hon är som hon är med andra hundar annars hade det varit roligre att ha henne med sig.
Nikita <3
//Emma