Löparknä, eller iliotibialbandssyndrom (ITBS), är en vanlig åkomma bland löpare och andra idrottare. Smärtan, som ofta känns intensiv på utsidan av knät, kan sätta stopp för träningsrutiner. Den här artikeln ger en djupgående förståelse för löparknä, vad det är, varför det uppstår, hur det behandlas och hur man förebygger framtida problem.
Vad är löparknä och patellofemoralt smärtsyndrom?
Löparknä är en överbelastningsskada som drabbar iliotibialbandet, en tjock sena som löper längs utsidan av låret, från höften ner till skenbenet. Senans uppgift är att stabilisera knät under rörelse. Vid överbelastning kan senan bli irriterad och inflammerad, vilket leder till smärta. Smärtan är oftast som värst där senan passerar över lårbenets yttre benutskott, den så kallade laterala femurepikondylen, som är en liten knöl på lårbenets utsida. Upprepad friktion, som uppstår vid exempelvis löpning, gör att senan ’skavs‘ mot benutskottet, vilket kan orsaka mikroskopiska skador i vävnaden. Det är även vanligt att blanda ihop patellofemoralt smärtsyndrom, med löparknä, även om det förstnämnda syftar på smärta runt och bakom knäskålen, medan löparknä specifikt handlar om smärta på knäts utsida orsakat av iliotibialbandet. Dock så kan dessa två tillstånd ibland förekomma samtidigt, då de båda är relaterade till knäledens funktion och belastning. Symptomen liknar varandra och inkluderar bland annat smärta vid löpning, cykling eller att gå i trappor. Läs mer om löparknä och dess symptom hos Praktisk Medicin.
Varför drabbas man?
Den vanligaste orsaken är överbelastning. Detta kan bero på en för snabb ökning av träningsmängd eller intensitet, otillräcklig vila, eller långvarig, hög belastning. Löpning i nedförsbackar är särskilt påfrestande för iliotibialbandet, eftersom knät böjs mer och friktionen mellan senan och benutskottet ökar. Cyklister och längdskidåkare kan också drabbas på grund av de repetitiva rörelserna. Andra riskfaktorer är hjulbenthet, överpronation i foten (att foten rullar inåt) och benlängdsskillnad. Dessa faktorer ökar belastningen på knäts utsida.
Symptom
Det tydligaste tecknet är smärta på utsidan av knät. Smärtan kan variera från molande till skarp och huggande. Många beskriver att smärtan kommer smygande under träning och förvärras. I början kanske smärtan försvinner efter vila, men om den ignoreras kan den bli ihållande. Så småningom kan vardagliga aktiviteter som trappgång eller att sitta på huk bli smärtsamma. Smärta kan också uppstå vid längre perioder av sittande med böjt knä.
Andra tecken
Utöver smärtan kan andra symptom förekomma. Många upplever en snäppande känsla på knäts utsida vid böjning och sträckning. Smärta vid tryck på knäts utsida, särskilt över lårbenets yttre benutskott, är vanligt. Ibland uppstår svullnad runt knäskålen, och en del upplever en känsla av instabilitet i knät.
Behandling
Behandling av löparknä syftar till att minska smärta och inflammation, återställa normal knäfunktion och förebygga återfall. En kombination av åtgärder ger ofta bäst resultat.
Akut behandling
Vid akut smärta är R.I.C.E.-metoden en bra början: Vila (Rest) från aktiviteter som gör ont. Is (Ice) på det smärtande området i 15–20 minuter åt gången, flera gånger om dagen, dämpar inflammation och lindrar smärta (använd aldrig is direkt på huden). Kompression (Compression) med ett elastiskt bandage ger stöd och minskar svullnad (inte för hårt). Högläge (Elevation) innebär att hålla benet högt, helst ovanför hjärtat, för att minska svullnad.
Rehabilitering
Efter den akuta fasen är rehabilitering centralt. Fysioterapi är mycket värdefullt. En fysioterapeut kan utforma individuellt anpassade övningar. Stretching är viktigt för att minska spänningar och öka rörligheten i iliotibialbandet och omgivande muskler. Ett exempel är att stå med ena benet snett bakom det andra och pressa ut höften. Styrketräning är lika viktigt för att stabilisera knät och minska belastningen på iliotibialbandet, med fokus på sätesmuskler, höftabduktorer och lårmuskler. Funktionell träning, med övningar som liknar löpningens rörelser, förbereder knät för återgång till aktivitet.
Manuell terapi
Inom fysioterapin kan manuell terapi användas, såsom patellamobilisering (förbättra knäskålens rörlighet) och myofascial release av iliotibialbandet (minska spänningar i vävnaden). Tekniker som patellamobilisering och lateral patellar retinaculum release kan lindra.
Andra behandlingsalternativ
Utöver grundläggande åtgärder finns andra alternativ.
Läkemedel
Receptfria smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan hjälpa vid mer uttalad smärta.
Kortisoninjektioner
Kortisoninjektioner kan ge snabb lindring, men är en tillfällig lösning och bör kombineras med rehabilitering. Det finns potentiella biverkningar, såsom försvagning av senvävnad vid upprepade injektioner, så detta bör diskuteras med läkare.
Stötvågsbehandling
Stötvågsbehandling kan vara ett alternativ, men forskningsläget är inte helt entydigt. Vissa studier visar på potentiell smärtlindring, medan andra är mer osäkra. Behandlingen kan upplevas som smärtsam.
Knäskydd
Knäskydd (ortoser) kan ge stöd, men är ingen långsiktig lösning.
Kirurgi
Kirurgi är sällan nödvändigt och används endast i extrema fall där annan behandling inte fungerat.
Stegvis återgång
När smärtan minskat och du känner dig starkare, börja springa försiktigt. Börja med korta, långsamma pass och öka gradvis distans och intensitet. En tumregel är att öka distansen med max 10% per vecka, men lyssna på kroppen. Vid smärta, minska belastningen.
Förebyggande
Förebyggande åtgärder är viktiga. Variera träningen genom att blanda löpning med styrketräning, rörlighetsträning och alternativ träning som cykling eller simning. Öka träningsmängd och intensitet gradvis. Vila vid smärta.
Styrka, rörlighet, skor och löpteknik
En stark och smidig kropp minskar risken för skador. Stärk sätesmuskler, höftabduktorer, lårmuskler (fram- och baksida) och bål. En stark bål ger stabilitet och minskar risken för felbelastningar. Regelbunden stretching av iliotibialbandet, lår, höft och vader är också viktigt. Använd bra skor anpassade för din fottyp och löpstil, och byt ut dem regelbundet. Besök en specialiserad löparbutik. Försök att landa mjukt och undvika att ta för långa steg, då detta ökar belastningen på knäna.
Identifiera och korrigera biomekaniska faktorer
Underliggande biomekaniska faktorer, som överpronation, benlängdsskillnad eller felaktig löpteknik, kan bidra till löparknä. En fysioterapeut eller löpcoach kan hjälpa till att identifiera och korrigera dessa faktorer. Det kan handla om inlägg i skorna, övningar för att förbättra löptekniken, eller anpassningar av träningen.
När ska jag söka vård?
Sök hjälp om smärtan inte ger med sig efter några dagars vila och egenvård, om smärtan är intensiv, eller om du har andra symtom som svullnad, låsningar eller instabilitet i knät. En fysioterapeut, naprapat, läkare eller kiropraktor kan ställa diagnos och hjälpa dig med en individuell behandlingsplan. Sök vård om smärtan inte förbättras.
Avslutande ord
Löparknä kan vara frustrerande, men det går oftast att bli av med. Genom vila, rehabilitering och förebyggande åtgärder kan du återgå till löpning. Löpning och en aktiv livsstil är möjlig, även om vägen dit kan vara utmanande ibland. Lyssna på kroppen, ha tålamod och ge inte upp.
Leave a Comment